torsdag 29 september 2011

Det stör mig..

Jag har börjat med planerningen för julens pyssel till julmarknaden och öppet hus mm.. Jag har så mycket ideér i huvudet.. Så mycket jag vill göra.. Men jag har märkt en sak i år. Det går fruktansvärt sakta och jag får ta pauser hela tiden. Jag har inte alls samma styrka i fingrarna och allt pill är riktigt svårt och krångligt. Det stör mig...

Men jag är en envis filur.. Tänker inte ställa in, det som jag har planerat, bara för att det gör ont och för att kroppen inte lyder mig längre. Det är den bästa tiden på året och jag ska vara med. Så är det bara. Det får ta tid.. Det får bli som det blir och jag kan inget annat än göra mitt bästa. Det får duga. Det är tur att jag har en stark vilja som hjälper i tuffa tider. Jag vill och ger mig oftast inte förren jag har provat och misslyckats. Visst går jag ofta på nitar.. Men å andra sidan vet jag ju då att det inte fungerar. Då lägger jag det åt sidan och så provar vi något nytt. I perioder misslyckas jag kanske lite för ofta och med saker som betyder mycket för mig. Då kan jag bli ganska låg och må dåligt.. Det är kanske inte så konstigt.. Alla mår ju bättre av att lyckas och så även jag. Det gäller bara att fokusera på det tillfällen som man känner att vinden är med en. Låter lätt men ack så svårt det kan vara. Jag jobbar på det. Det gör jag verkligen och kanske är det något som jag kommer att få jobba med resten av mitt liv.. För det är så min sjukdom är.. Livslång.

Ja, ja.. Sånt är livet. Mitt liv. Jag ska inte vara bitter och ledsen över att det ta tid nere i min verkstad. Jag får vara glad att jag fortfarande kan vara där.

Nu ska försöka att peppa mig själv lite.. Mamma är på ingång för det är dags för min spruta igen. Fy bubblan!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar