Visst är det konstigt att man, på vissa, tider under året tänker en del och mer på vissa saker?? Jag förundras över hur mycket det talas om de hemlösa just nu.. Jag blir nästan lite arg.. Jag menar.. De som är hemlös är väl inte bara hemlös under julen heller? Det tycks vara så om man ska lyssna på det dom säger på tv. Visst får man en tankeställare vid en sådan här tid.. Jo då.. Men om jag ska vara ärlig så har jag de svaga, i samhället, i tankarna hela tiden. Inte bara vid juletid.
Jag och många med mig har det så oförskämt bra.. Jag behöver aldrig vara rädd för att det inte ska finnas mat på bordet varje dag.. Och jag har någonstans att ställa min säng så jag kan sova tryggt om natten.. Jag behöver inte oroa mig för kalla nätter med minusgrader för jag har ett varmt hem att värma mig i. Jag har så mycket som så många andra saknar..
Nog kan jag gnälla på hur dåligt ställt man får det när man är sjukskriven.. Jo då.. Sådana dagar har jag ibland. Men i slutänden så inser man att det inte är något att klaga över. Jag får en ersättning.. Inte så att jag blir rik.. Men jag har det gott.
Jag har min familj och bra vänner som omger mig.. Inte några pengar i världen är viktigare än dem. Inte något.. Jag har någon som frågar hur jag mår och tar hand om mig när jag har mina hemska dagar. Det är jag så tacksam för. De finns dem som inte har någon.. De har ingen. De får sitta själva varje dag och så också under julen. Man önskade att man kunde göra något mer för dem som behöver det.. Jag önskar att jag kunde göra något.. Något som skulle underlätta, glädja och värma en medmänniska i nöd. Det hjälper ju inte att bara tänka på dem i svåra stunder.. Vi måste lyfta handen och beröra.. Det är det ända som ger något.. Något av värde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar