Feber...

Ja, jag hatar att ha feber.. I och med min sjukdom så mår kroppen dubbelt så dåligt just när jag har feber. Jag vill vara uppe på benen men det går bara inte. Jag vet inte hur det kommer att se ut i dag men i går.. Ja.. Då låg jag hela dagen. Var helt lönlöst att ens försöka vara uppe. Jag var så yr i bollen att jag höll på att tuppa av flera gånger. Det vill jag verkligen inte igen.. Känns som om jag har gjort det en gång för mycket redan och slipper gärna det. Jag får lättare kramp också när febern härjar.. I morse fick jag kliva upp och börja vanka eftersom jag vaknade av att det var början till kramp. Jag är livrädd för dessa kramper.. De håller i sig i och för sig bara 15 till 20 minuter men dessa minuter känns som år kan jag lova. Det gör så ont.. Så ont. Om ni har haft ett sendrag i vaden någon gång så vet ni.. Förutom att det sitter i ländryggen och går ner mot svanskotan på mig. Fruktansvärt...

I veckan har jag varit och hämtat mina inlägg till skorna. Jag valde att lägga dem i mina träningsskor.. Det var ett tag sedan jag kunde åka och träna och allt som underlättar för mig att komma iväg, till en träning, är guld värt. Jag ska börja med att gå in dem ordentligt så inte fötterna får en chock. Det ska väl inte ta sådan lång tid tycker jag.

Jag har fått öka på mina doser mediciner igen.. Det har uppkommit för många inflammationer den senaste tiden och min läkare tycker inte att det ser så bra ut. Jag hatar att ta dessa mediciner.. De är ju så många. De flesta ger mig biverkningar också så jag gruvar mig alltid.. Varje morgon och varje kväll. De dagarna som jag ska ta Methotrexate, mina cellgifter, är värst.. Jag mår så illa och får en ohygglig magknip jämt. Att inte ta dem funkar inte.. Den medicinen ska vara den som bromsar upp allting.. Som ska få min kropp att inte insjukna allt för fort. Man kan säga att det nästan är som att välja mellan pest och kolera.. Har fått börja en kortison kur också.. Det är en hög dos och hela jag reagerar på ett mindre roligt vis.. Ont i magen och det kryper och pirrar i hela kroppen.. Jag har en sådan där dryg ororskännsla hela tiden.. Och den ger inte med sig. När jag ska trappa ur den kuren ska det lägga sig har de sagt.. Jag får väl vänta och se.

Snart är det dags för en röntken på mina fötter och händer med.. Att mina fötter inte ser ut som de har gjort tidigare vet jag.. Frågan är bara hur mycket de har förändrats under det senaste året. När jag var till Gävlesjukhus för två veckor sedan så sa de att det tydligt såg förändringar och kunde förstå att jag hade ont. Det var lite skönt att få det förklarat på ett sätt ändå.. Det blir alltid så att jag tänker " Är jag inte lite väl larvig nu?" " Gör det verkligen så här ont eller inbillar jag mig?". Nu vet jag att jag inbillar mig inte det minsta. Det gör verkligen ont och jag kan inte styra det..

Nu ska jag försöka att ta mig i kragen... Jag ska baka tårta och fixa lite inför dagen.. I kväll ska vi till Helena som har fyllt 30 år. Hon ska firas och jag vill vara med. Värk eller inte.. Jag ska med! Ska börja redan nu med att försöka värma upp mina leder efter nattens stillaliggande så jag kan börja röra på mig snart. Ha en trevlig helg nu på er! Jag ska göra mitt bästa i alla fall för att få min helg så trevlig som jag vill ha den.. Hej hopp!



Kvälls medicinen... Blä!