Fredag..

Så var det fredag då.. Det är ganska skönt faktiskt. Även om mina dagar ser lika dan ut varje dag så kan även jag få den där härliga helgkänslan.

I natt har jag fått sova.. Jag tog mina smärtstillande så det hjälpte nog ganska bra. Jag sa åt både Moa och Patrik att väcka mig, som i morse, för jag blir så seg av medicinen. Jag hör inte klockan. Men när jag slog upp ögonen nu på morgonen så var klockan inte alls sex.. Hon var åtta och Patriks säng ekade tom.. De hade inte velat väcka mig... Patrik och Moa.. Jag fick sova tills jag vaknade själv. Det mina vänner.. Det är kärlek för mig det. Att vara så omtänksam och bry sig om någon på det viset är så underbart och värmande.

Min dag har nästan varit som den var i går.. Inga kramper, peppar peppar, men värk.. Jag är så fruktansvärt trött.. På fler en ett vis. Kroppen är totalt slutkörd.. Orkar knappt ta mig upp för trappan som det är nu. Jag skulle lätt kunna sova.. Sätter jag mig och blundar så somnar jag garanterat och därför försöker jag vara på benen så gott det går. Jag har aldrig gillat det där med att sova mitt på dagen.. Inte ens när smärtan är som värst. Sova det ska man ju göra på nätterna.. Är det tänkt i alla fall.

I kväll ska jag mysa med Moa.. Vi ska titta på XF och äta lite godis.. Det är skönt att bara vara och ta det lugnt med familjen. Jag kan vara mig själv.. Behöver inte ta på mig masken och spela glad eller pigg.  De vet och känner mig så väl.. De läser mig som en öppen bok och varje gång som jag tror att jag har lurat dem så får jag sanningen serverat på ett fat.

Patrik är och spelar bandy.. Matilda tittar på. De där två har mycket gemensamt och delar ett riktigt stort intesse. Det är tur.. Att någon tittar när Patrik spelar och kan heja på honom så som han förkänar.. Jag har ju nästan aldrig möjlighet till det och får oftast sitta hemma med datorn och följa matcherna här hemma i från. "Det kommer fler tillfällen" säger han jämt.. Men jag gråter inombords för att jag inte kan stå vid hans sida och stötta honom på det vis jag önskar. Jag vet att jag inte kan styra över min kropp och över det onda.. Det vet jag. Men jag känner ändå på något vis att jag sviker honom. Det räcker inte att jag vill.. Jag vill göra också.

Nå ja.. Nu är det som det är och i dag spelar de.. Broberg. Jag kommer inte kunna se matchen men det stoppar mig inte i från att heja på dem.. Även om det blir i från vår soffa inomhus.

Önskar er en trevlig kväll..